Spel, sport och fritid

Spel, sport och fritid

Idrott

Exempel på idrotter och atletiska lekar som utövades av (de manliga) romarna är brottning, boxning, kapplöpning och hoppning. Man ägnade sig åt flera olika sorters bollspel, inklusive ett som påminde om dagens handboll.

Jakt och fiske

Jakt och fiske kunde givetvis vara nödvändigt för att få mat på bordet för personer på landsbygden, men hos män tillhörande den romerska eliten utvecklades jakt och fiske till en hobby som utövades för nöjes skulle och där införskaffandet av föda var av sekundär betydelse.

Speltärningar

Tärningsspel, brädspel och hasardspel ingick alla som en del av den romerska kulturen – men ansågs inte vara lämpliga sysselsättningar för kvinnor. Detta innebär dock inte att det inte fanns några kvinnor som spelade. Bara att kvinnor spelade i det dolda i hem och på andra platser där det bara fanns kvinnor.

Det fanns gott om casinon och andra platser där man kunde spela i det antika rom. Detta inkluderar barer, bordeller, gladiator- och sportarenor samt många andra platser.  Denna typ av inrättningar var särskilt vanliga i Rom eftersom det fanns så mycket pengar här men fanns även i fattigare provinser.  Spelen var dock normalt mindre ute i provinserna.

Middag med underhållning

För överklassen var middagsbjudningar en viktig sysselsättning och förutom utsökt mat och dryck var det vanligt att värden arrangerade olika former av underhållning för sina gäster, till exempel i form av musik, poesiuppläsningar och dans.

Medborgare med mer blygsamma inkomster kunde njuta av liknande (fast billigare) underhållning genom att gå med i klubbar och organisationer.

Åskådarsporter

Idrottsevemang sponsrades vanligen av rika familjer som ville visa upp sin generositet och skapa goodwill. När republiken övergick till att vara ett kejsardömet innebar detta att det blev vanligt med idrottsevenemang sponsrade av kejsaren, som därigenom hoppades få allmänhetens uppskattning och stöd.

Redan på 400-talet f Kr hade det förekommit uppvisningskamper i samband med begravningar, och ur denna sedvana växte så småningom gladiatorspelen fram. När den stora amfiteatern Colosseums (Amphiteatrum Flavium) uppfördes i staden Rom på kejsarens order år 72-80 e Kr var det bland annat för att man ville skapa plats för gladiatorspel som skulle kunna ses av riktigt stora åskådarskaror.

Staden roms allra största arena var dock inte Colosseums utan Circus Maximum, som byggts för att husera kappkörning med häst och vagn. Här fanns plats för cirka 150 000 åskådare.